Idag för 10 år sedan minns jag att jag kom hem ifrån skolan en helt vanlig dag tänkte jag, men det var det inte TVn stog på likaså nyheterna och om och om igen fick man se händelsen i slowmotion! Man fattade inte då att det som hände verkligen hände..... det var så otänkbart och obegripligt, så många människor som förlorade sina liv, familjer som förlorade en pappa, mamma, bror eller syster, släkting av något slag! Men främst tror jag inte att man ville se människor göra så här mot andra människor, hemskt!!
Jag kommer aldrig glömma 11/9. Det var många platser runt om i världen som var i stor chock och sorg väldigt länge efter denna händelse, och varje år när årsdagen är här stannar man upp och minns tillsammans med de flesta människor runt om i världen! Det känns som vid dessa tillfällen när chocken blir så stor, att alla landar lite på jorden igen. Då jag tror vi människor i bland har lite "storhetsvansinne" men då inser man att oavsett var man kommer ifrån eller vilka förutsättningar man har, så är vi alla lika "små" och alla lika sårbara! för vi kommer aldrig kunna förutse vad morgondagen kommer med, vi kan bara ta vara på det vi har, våra nära och kära!!
/Jennifer
Jag minns också. Jag jobbade på Dafgårds och stod vid stämpelklockan när en kollega kom och berättade. Först fattade jag inte omfattningen (var d någon som gjorde det egentligen?) eftersom jag inte ens visste vad WTC var för något. Först trodde jag att det var ett "litet" köpcenter.
SvaraRaderaSedan när, precis som du, såg nyheterna på tv o den hemska sanningen gick upp gjorde det så ont i själen och hjärtat.
Det som hände var vidrigt och precis som du skriver glömmer människor aldrig denna dag. Precis som när Olof Palme mördades, när Anna Lindh mördades o nu sist terrordåden i Norge. Ondskan finns där dagligen men när det innebär en större mängd skada emot civila o politiker blir det så mycket mer påtagligt.
Har du sett videon "Pale blue dot"? Om inte. Se den:
http://www.youtube.com/watch?v=wupToqz1e2g
För d är som du skriver, vi är alla lika små o sårbara. inte alls sådär mäktiga eller "betydelsefulla" eller stora som vi så gärna vill tro....
Kram!
Nej jag förstod heller inte omfattningen av det hela just då... delvis för att jag inte var så gammal, och som du skrev så visste man inte riktigt vad WTC var. Men ju mer man följde nyhetssändningarna och man fick höra hur många människor och liv det handlade om! Som man heller inte kunde få grepp om!
SvaraRaderaDet tog ett bra tag innan chocken la sig för många tror jag samt innan man förstod vilka konsekvenser det skulle skapa många år efter och även idag!
Jag håller med dig, ondskan finns där hela tiden och oskyldiga liv tas, så meninglöst och hemskt!
Jag tycker det känns som det blir mer och mer dock, vilket känns otäckt! eller så är det för att man har blivit äldre och man får ta del av det på ett annat sätt?
Sen alla civila som får leva i rädsla varje dag i krig runt om i världen, men det skrivs det ju aldrig om i den utsträckning!
Ne har inte sett den men ska kika på den nu, tack!
Kramar!